Borta bra, men hemma bäst!

Vår skidsemester var jättetrevlig. Skönt att komma hemifrån men ännu skönare att komma hem efter att ha varit borta några dagar. Vi åkte upp till Sälen, Lindvallen. Hur vackert som helst däruppe. Känns som om man är utomlands när man ser alla berg påväg upp. Vi valde att åka upp när skökaoset hade drabbat landet och det gjorde att vägarna var fulla med is och snö så vi åkte försiktigt norrut på torsdagen.



Det blev några småstopp för att stoppa i oss och barnen lite mat utmed vägen och när vi stannade upp vid Grythyttan ville solen spräcka igenom de tjocka molnen och vi fick uppleva en helt underbar vinterdag, nästan sagolik!

Bilderna tagna utanför Grythyttan.

Jag som är nybörjare på skidor fick testa på detta under fredagseftermiddagen. Blev upplurad i en hög jävla backe det första vi gjorde och sedan tog det mig dryga timman att komma ner. Herregud vi var så jävla högt upp att håret frös till och snoret stelnade skönt i borrarna. Utmed denna backe skulle jag lära mig åka skidor, lära sig stanna och svänga, vilket inte visade sig vara lika lätt som jag trott. Väl nere fick jag in snitsen och åkte vidare i barnbackarna, efter att ha blivit helt klart skrämd av att åka i stora backarna bland alla "proffs" till åkare. Men är glad att jag kom upp dit ändå, vackert var det och nu kan jag tala om att jag också åkt lift "stolt" , det var skitläskigt! När man är höjdrädd är inte liftåkning att rekommendera.

Backen vi åkte i, både i liften och utsikten.

Micke och jag glömde kameran då jag åkte skidor så mitt enda fotobevis på att jag faktist åkte får bli mitt "battlescar" såhär kan det gå när man inte riktigt vet vad man styr med i backen...

Stort jävla blåmärke vid knäskålen, är nu på läkningsvägen..

Osse och jag utanför Experium...

På hemvägen var det ett jäkla liv i bilen, en liten sjuk Oscar lämnade inte många timmar skrikfria pågrund av trötthet och förkyldning. Till slut gick det inte att höra längre och i min famn fick han komma för att på två röda somna och tystna. Vad gör man egentligen? Man vill ju inte att man ska åka osäkert i bilen utan bälte, men när ens barn skriker med hysteri känns det som om man inte har mycket annat val än att låta dom komma upp i ens trygga famn.

Det var vår semester i bilder och lite text...

/TINA